onsdag 23 november 2016

Gamla och nya erfarenheter

Jag har utgått ifrån en artikel som tar upp vad Schweizaren Jean Piaget(Aroseus, u.å.) har haft för inflytande på hur vi tänker kring den mentala utvecklingen som vi kommer att stöta på.

Artikeln handlar om vilken betydelse vi människor har för att kunna förstå vår omvärld och hur den påverkar sättet vi lever på. Hela tiden måste vi ta hänsyn till både nya och gamla erfarenheter utefter samhällets utveckling.  De kan kombineras genom att med hjälp av nya erfarenheter bygga på de gamla för en allt mer bredare kunskap. Men även kan de nya erfarenheterna ställa till problem genom att de gamla inte längre fungerar ihop med de nya. Det blir en utmaning för oss. 

Piaget delar in barnens utveckling i fyra olika stadier. Jag tänker ta upp det som är mest relevant och det stadiet vi kommer att stöta på som lärare. Konkreta operationens stadium som infaller när barnen är i mellan 7 till 12 år och har hunnit med att utveckla ett allt mer inre logiskt tänkande. Vid den här åldern har barnen mer perspektiv på andra människor och förstår sig på olika konstellationer. Uppfattningen om tidsperspektiv i både nutid, dåtid och framtiden. Deras logiska resonemang är väl utvecklat men fortfarande är de beroende av faktiska handlingar kring objekten i deras tankar.


Vad tycker ni är viktigt med att se saker ifrån nya perspektiv? Hur kommer ni som lärare använda er av både gamla och nya erfarenheter i er undervisning? 


// Evelina Bergman

Artikeln hittade jag på följande hemsida: Aroseus, F. (u.å.). Jean Piagets utvecklingsteori. Hämtad 22 november 2016, från https://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/jean-piagets-utvecklingsteori/

Bilden lånad ifrån: https://kooperativt.com/category/teoretiskt-perspektiv/





torsdag 17 november 2016

Men, jag då?

Det interaktionistiska perspektivet utvecklades under mitten på 1800-talet av bland annat de amerikanska samhällsvetarna, Charles H. Cooley och George Herbert Mead. De menade att människans viktigaste uppgift var att aktivt tolka budskap, relationer och situationer genom samspel och interaktion.

I samspelet ska båda sidorna enkelt förstå samma sak på samma sätt. Interaktionen ser även densamma ut mellan människa och samhälle, och samhällsvetarna menade att individen är en social varelse. I vår sociala värld lär vi oss om olika roller och relationer och vad saker och händelser betyder. I det interaktionistiska synsättet styrs inte människan till någon större del av några inre drivkrafter. Personlighet, attityd och motiv har ingen större vikt i våra handlingar, däremot är det samspelet mellan individer och grupper som formar oss.

Mead (2011) intresserade sig för hur barn utvecklade ett jagmedvetande om sig självt. Det enda sättet för barnet att utveckla en medvetenhet om sig själv, är att se sig själv med andras ögon. Barnet måste då ta andra människors roller för att få deras perspektiv i synen på sig själv.

Nyckeln till utveckling är alltså samspel, men hur förhåller sig detta perspektiv till barn som har autism? Autism har personer som saknar förmågan att bland annat tolka och läsa av andra personers kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonläge. Deras förmåga att tolka andra människors signaler är påtagligt nedsatt. Har personer med autism ingen utvecklingsmöjlighet alls? På vilket sätt får en person som har autism, enligt det interaktionistiska perspektivet, en möjlighet att utveckla en medvetenhet om sig själv? Gäller inte det interaktionistiska perspektivet alla?


(Bild lånad från google)


Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur 

Bild: 
http://www.kostdemokrati.se/society/files/2013/12/utanfo%CC%88rskap.jpg


/Beyar

fredag 11 november 2016

Presentation Evelina


Evelina Bergman



27 år gammal kommer från början ifrån en liten by håla som heter Åtorp men bosatt i Karlskoga sedan 10 år tillbaka. Studerade Hotell & Restaurangprogrammet och har arbetat med allt från butiksjobb till telefonförsäljare. Just nu arbetar jag extra på Systembolaget i Degerfors vilket är ett av dem roligaste arbeten jag har haft hittills.
Förutom arbete och studier tränar jag 5-6 gånger per vecka på gym och spenderar mycket tid med familj och vänner. Studerar Grundlärarprogrammet fk1-3 på distans i Karlskoga.

Beyar

Beyar



Är 28 år gammal och kommer ursprungligen från Kurdistan, flyttade till Sverige som 4-åring tillsammans med min familj. Har bott större delen av mitt liv i Västerås men bor sedan fem år tillbaka i Arvika. Jag har en examen inom Informationsdesign med Textdesign som inriktning och läser nu även grundlärarprogrammet åk 4-6. När jag inte studerar, busar jag med mina två små pojkar (2- och 3 år gamla). Förutom det, arbetar jag även extra som Optikerassistent på Specsavers i Arvika.



Anna


Jag heter Anna Westlund och är 29 år gammal och går grundlärarprogrammet fk1-3 på distans i Lidköping. Bor i Karlsborg i en villa med min man Kristoffer som jag träffade för snart 10 år sedan och våra två barn. Lowa som är sex år har börjat förskoleklass nu i höst och Alma som är tre år och går på förskolan. Familjen får såklart den mesta tiden utöver studierna men högt på prioriteringslistan står även träning. Älskar att röra på mig för att må bra och för att kunna njuta utav livets goda!

JULIA


Glad värmlänning, som valt att flytta till Skövde, på grund av handboll. Är en kvinna på 21 år, som studerar grundlärarprogrammet 4-6 på lärcentra Falköping. Uppvuxen i Karlstad, men har flyttar runt bland annat till Stockholm för att spela handbolll.

Studerade grundlärarprogrammet 4-6 på Stockholm Universitet i en termin. Men var tvungen till att avsluta studerandet där, för att jag blev värvad till Skövde:s handbollslag. När jag inte studerar, spelar handboll och arbetar som personlig assistent spenderar jag tiden med annat. Eventuellt med att baka eller städa. Tycker att det är avslappnande. Ogillar att vara sysslolös, och har helst av allt många bollar i luften!

Det absolut bästa som finns är hemmakvällar med bland annat “Så mycket bättre”, “Melodifestivalen” och “Idol”.