Pressen på lärare

I en artikel i Skolvärlden har en lärare blivit intervjuad och han beskriver en förändring i beteendet gentemot skolan, lärarna och lärandet de senaste tio åren. Läraren beskriver att föräldrar idag har mycket åsikter och synpunkter på undervisningen, läxor och betyg.

Artikeln: http://skolvarlden.se

Den offentliga debatten i massmedia speglar samma utveckling vad gäller lärarnas professionalism. Skolpluralismen, det vill säga att skolan skapar utrymme för mångfald i både värden och värderingar, har delvis gett positiva utslag, men samtidigt har det gjort att skolans status sjunkit. Det ställs oerhört stora krav på skolan både från utomstående aktörer, vårdnadshavare samt inom skolvärlden vilket gör att det är svårt att hitta en balans mellan dessa (Brynolf, Carlström, Svensson, & Wersäll, 2012, s. 221).

Känner ni er oroliga för att bli ifrågasatta i eran framtida lärarroll? Behövs det förändringar inom skolan för att stärka lärarens auktoritet?


Referenser:

Brynolf, M., Carlström, I., Svensson, K.-E., & Wersäll, B.-L. (2012). Lärares professionalism. I Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber.

Seriestripp - Samarbete

Jag har valt att min seriestripp ska ta upp en vanlig situation som kan hända i vår
vardag - Att arbeta med någon som man inte kommer överens med.
Hur ska man göra då? 

Detta kan hända i grupparbeten i skolan, på arbetsplatsen, på föräldramöten, i
sitt barns idrottsförening med mera. Och ibland måste man kunna arbeta
tillsammans trots att man inte kommer överens. I denna situationen väljer läraren att
para ihop Philip och Lisa som tidigare haft konflikter. 

John Dewey menar att det är viktigt med kommunikation för lärandet. (D.C Phillips,
J.P Soltis, 2014) Detta ser man att det är i denna situation. För att kunna utföra
uppgiften var eleverna tvungna till att försöka glömma deras tidigare historia och
försöka lösa arbetsuppgiften tillsammans .

• Vad kan läraren göra annars?
• Tycker ni att läraren gör rätt i att lägga sig i deras konflikt?

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande (2. uppl). Lund: Studentlitteratur

Seriestripp - Lukas 2år, kan själv

Här kan ni se en seriestripp som visar hur det sociokulturella perspektivet kan se ut i vår vardag. Interaktionen mellan en mor och dess barn i deras vardagliga aktiviteter. Det visar hur vi i samspel med andra lär oss och tar efter hur andra gör. I seriestrippen ser man även hur ett barn lär sig genom att göra själv, ”learning by doing”.

Vad ser ni för negativt med seriestrippen? Lukas lär sig att sätta på sig byxorna själv, men hade inte mamman lagt sig i hade kanske Lukas även lyckats lista ut att byxorna var bak och fram. Även i restaurangen kanske han hade tagit skeden själv efter några försök när han insåg att det inte gick så bra. Då hade inlärningen blivit kognitiv. Vilket tror ni är det bästa inlärningsmetoden? Att prova sig fram själv eller att göra som man blir tillsagd?

Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251-309). Stockholm: Natur & kultur.

Släng ut matteboken

Praktisk matematik

I många klassrum så innebär en matte-lektion att eleverna räknar i en mattebok individuellt. Läraren kan be en hel klass att räkna sida för sida i läromedlet. Detta skapar ett lugnt och tyst klassrum, men till vilken nytta?

Anna Kindberg har bestämt sig för att slänga ut matteboken helt i sin undervisning. Tidigare har hon förlitat sig på att läromedlen följer de kursplaner som skapats av Skolverket. Dock ifrågasätter hon detta nu. Kindberg har ändrat sin undervisning och har istället börjat med projektorienterad undervisning. 

Kindberg menar att elever som arbetar i grupp kan jobba på att samarbeta och göra problemlösingar samtidigt. De elever som är starka inom ämnet kan förklara och hjälpa sina skolkamrater att förstå. Detta arbetssätt kan jämföras med Nottinghams modell "gropen". Detta vinner även de starka eleverna på, som lär sig att blir mer pedagogiska. 

En elev kan vara väldigt duktig på att räkna. Men Kindberg förklarar att en elev kan ändå sakna förståelsen för hur den ska använda sin kunskap i det verkliga livet. 

Kan ni se några nackdelar med att använda sig av andra medel än matteboken? Som t.ex:

• Hierarki
• Hög ljudnivå
• Stressmoment
• Övrigt?

Här hittar ni artikeln:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/matematik/mattebok-1.138375

Temadag tomteland

Vi har valt att göra en temadag för åk 1. Temat som vi valt är “Tomteland”, och delas upp i två pass. Eleverna kommer att arbeta individuellt men även tillsammans i smågrupper.

Arbetssätten är utvalda utifrån de teoretiska perspektiv samt modeller som kurs LPGG02 har fokuserat på. Det centrala innehållet i lektionerna är tagna ur läroplanen. Ämnena är följande:

• Matematik
• Svenska
• Bild
• SO
• Engelska
• NO

Efter dagens slut är vår tanke att samtliga elever ska ha fått stimulans från ett kreativt arbete. Eleverna ska ha arbetat med:

• Geometriska former
• Skriva en kort berättande text
• Kunna följa instruktioner
• Samarbeta och hjälpa varandra
• Få en inblick av olika religioner
• Väcka nyfikenhet kring andra traditioner
• Vattnets olika former