Pressen på lärare

I en artikel i Skolvärlden har en lärare blivit intervjuad och han beskriver en förändring i beteendet gentemot skolan, lärarna och lärandet de senaste tio åren. Läraren beskriver att föräldrar idag har mycket åsikter och synpunkter på undervisningen, läxor och betyg.

Artikeln: http://skolvarlden.se

Den offentliga debatten i massmedia speglar samma utveckling vad gäller lärarnas professionalism. Skolpluralismen, det vill säga att skolan skapar utrymme för mångfald i både värden och värderingar, har delvis gett positiva utslag, men samtidigt har det gjort att skolans status sjunkit. Det ställs oerhört stora krav på skolan både från utomstående aktörer, vårdnadshavare samt inom skolvärlden vilket gör att det är svårt att hitta en balans mellan dessa (Brynolf, Carlström, Svensson, & Wersäll, 2012, s. 221).

Känner ni er oroliga för att bli ifrågasatta i eran framtida lärarroll? Behövs det förändringar inom skolan för att stärka lärarens auktoritet?


Referenser:

Brynolf, M., Carlström, I., Svensson, K.-E., & Wersäll, B.-L. (2012). Lärares professionalism. I Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber.

Seriestripp - Samarbete

Jag har valt att min seriestripp ska ta upp en vanlig situation som kan hända i vår
vardag - Att arbeta med någon som man inte kommer överens med.
Hur ska man göra då? 

Detta kan hända i grupparbeten i skolan, på arbetsplatsen, på föräldramöten, i
sitt barns idrottsförening med mera. Och ibland måste man kunna arbeta
tillsammans trots att man inte kommer överens. I denna situationen väljer läraren att
para ihop Philip och Lisa som tidigare haft konflikter. 

John Dewey menar att det är viktigt med kommunikation för lärandet. (D.C Phillips,
J.P Soltis, 2014) Detta ser man att det är i denna situation. För att kunna utföra
uppgiften var eleverna tvungna till att försöka glömma deras tidigare historia och
försöka lösa arbetsuppgiften tillsammans .

• Vad kan läraren göra annars?
• Tycker ni att läraren gör rätt i att lägga sig i deras konflikt?

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande (2. uppl). Lund: Studentlitteratur

Seriestripp - Lukas 2år, kan själv

Här kan ni se en seriestripp som visar hur det sociokulturella perspektivet kan se ut i vår vardag. Interaktionen mellan en mor och dess barn i deras vardagliga aktiviteter. Det visar hur vi i samspel med andra lär oss och tar efter hur andra gör. I seriestrippen ser man även hur ett barn lär sig genom att göra själv, ”learning by doing”.

Vad ser ni för negativt med seriestrippen? Lukas lär sig att sätta på sig byxorna själv, men hade inte mamman lagt sig i hade kanske Lukas även lyckats lista ut att byxorna var bak och fram. Även i restaurangen kanske han hade tagit skeden själv efter några försök när han insåg att det inte gick så bra. Då hade inlärningen blivit kognitiv. Vilket tror ni är det bästa inlärningsmetoden? Att prova sig fram själv eller att göra som man blir tillsagd?

Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251-309). Stockholm: Natur & kultur.

Släng ut matteboken

Praktisk matematik

I många klassrum så innebär en matte-lektion att eleverna räknar i en mattebok individuellt. Läraren kan be en hel klass att räkna sida för sida i läromedlet. Detta skapar ett lugnt och tyst klassrum, men till vilken nytta?

Anna Kindberg har bestämt sig för att slänga ut matteboken helt i sin undervisning. Tidigare har hon förlitat sig på att läromedlen följer de kursplaner som skapats av Skolverket. Dock ifrågasätter hon detta nu. Kindberg har ändrat sin undervisning och har istället börjat med projektorienterad undervisning. 

Kindberg menar att elever som arbetar i grupp kan jobba på att samarbeta och göra problemlösingar samtidigt. De elever som är starka inom ämnet kan förklara och hjälpa sina skolkamrater att förstå. Detta arbetssätt kan jämföras med Nottinghams modell "gropen". Detta vinner även de starka eleverna på, som lär sig att blir mer pedagogiska. 

En elev kan vara väldigt duktig på att räkna. Men Kindberg förklarar att en elev kan ändå sakna förståelsen för hur den ska använda sin kunskap i det verkliga livet. 

Kan ni se några nackdelar med att använda sig av andra medel än matteboken? Som t.ex:

• Hierarki
• Hög ljudnivå
• Stressmoment
• Övrigt?

Här hittar ni artikeln:

http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/matematik/mattebok-1.138375

Temadag tomteland

Vi har valt att göra en temadag för åk 1. Temat som vi valt är “Tomteland”, och delas upp i två pass. Eleverna kommer att arbeta individuellt men även tillsammans i smågrupper.

Arbetssätten är utvalda utifrån de teoretiska perspektiv samt modeller som kurs LPGG02 har fokuserat på. Det centrala innehållet i lektionerna är tagna ur läroplanen. Ämnena är följande:

• Matematik
• Svenska
• Bild
• SO
• Engelska
• NO

Efter dagens slut är vår tanke att samtliga elever ska ha fått stimulans från ett kreativt arbete. Eleverna ska ha arbetat med:

• Geometriska former
• Skriva en kort berättande text
• Kunna följa instruktioner
• Samarbeta och hjälpa varandra
• Få en inblick av olika religioner
• Väcka nyfikenhet kring andra traditioner
• Vattnets olika former

Samarbete via skype

Skype är något idag som kommer in mer och mer i våra skolor. Utifrån dialog med omvärlden (Åkerlund, 2013) har en skola i Brattfors i Värmland startat ett samarbete med en skola i Finland via Skype. Anledningen till detta samarbete är att båda skolorna ligger på mindre orter vilket gör att klasserna är väldigt små. Eleverna behöver utmanas i sin utbildning av jämnåriga. Klasserna träffas var fjortonde dag på skype, inför och mellan varje träff arbetar eleverna aktivt med att förbereda sig inför mötet. Lärarna i de olika klasserna märker att eleverna har utvecklat en vidgad världsbild och inser vilka stora skillnader det är mellan olika skolor.  Klasserna ger även varandra olika uppdrag inför träffarna det kan vara till exempel att de ska fotografera sin skola och berätta om den under nästa skype träff. I uppdragen ingår såklart olika lärande som kan vara allt ifrån att skriva, läsa och komma på nästa uppdrag. Lärarna märker att eleverna är väldigt entusiastiska över samarbetet.

   Språket är något som eleverna för öva på, eleverna som är från Finland pratar finlandssvenska vilket leder till brytning med finska ord utan att de tänker på det. Eleverna får även lyssna på hur det svenska språket kan skilja sig beroende på vart det pratas, vilket gör att de får sig en aha upplevelse och tänker mer på vad viktigt det är att även förstå varandra över nationsgränsen.

Vad tycker ni om denna typ av samarbete via skype?  Är det något ni kan komma att använda er av när ni ska undervisa?   

Åkerlund, D. (2013). Klassen i dialog med omvärlden pedagogiska vinster när skolan syns på nätet. Stockholm: .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Hämtad från https://www.iis.se/docs/Klassen_i_dialog_med_omv%C3%A4rlden_130515.pdf

Hjälp med minnesknep

Min seriestripp visar ett exempel på ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Detta perspektiv på lärande handlar om hur kulturella förmågor som läsa, skriva och lösa problem utvecklas. I denna tradition talar man om att man approprierar, tar till sig, medierande redskap. Enligt Lev Vygotskij är språket det absolut viktigaste redskapet eftersom det är genom kommunikation med andra människor som vi uttrycker oss och språket är därmed redskapet som hjälper oss att förstå världen och få fördjupad förståelse. Vygotskij menar att med hjälp och stöd av det han kallar den "mer kompetente kamraten" kan eleven bli vägledd i hur kulturella redskap ska användas. Detta är det Vygotskij kallar den proximala utvecklingszonen, där fokus ligger på ett samspel för lärande (Lundgren, Säljö Roger, & Liberg, 2014).

Hwang & Nilsson (2011) tar upp minnet i ett kapitel i boken Utvecklingspsykologi och beskriver att det krävs att material organiseras och att man hittar en röd tråd för att lättare minnas och lagra information. Vygotskij menar att en vuxen (eller den mer kompetente kamraten) kan hjälpa barnet att sätta ord på sina tankar och ge återkoppling. De kan även hjälpa barnet genom att lära ut minnesstrategier som i exemplet ovan.

Jag minns själv från min skoltid hur mycket enklare det blev att förstå något obegripligt om en kompis kunde förklara med sina ord. Det blev på rätt nivå då och lättare att ta in och förstå. Minnesknep använde jag mig mycket av. Har ni några minnen från eran skoltid där ni fick hjälp av eller hjälpte en kompis att förstå?

Referenser:

• Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

• Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.